torsdag 11 september 2014

Ja vad ska man säga....

Äggplockning förra veckan gick bra. 5 ägg togs ut.
Dagen efter ringde de om att ett ägg var befruktat och jag fick en tid för ET på fredagen.
Men i fredags morse ringde de och sa att embryot delat sig konstigt så det var ingen mening med att sätta tillbaka det. Läkaren pratade om att det kanske inte är så stor idé att göra fler försök då jag redan kör med högsta dosen Gonal-F (450 IE) och att det inte blir så mycket av det.

Jag vill inte ge upp men jag kanske måste det. Vi ska få en kallelse och komma på ett samtal. Jag vet att alla säger att jag ska vara glad för att jag har min dotter och det är jag verkligen, hon är mitt allt, men den där längtan finns där i alla fall.
Att vara mamma är det bästa som någonsin kunnat hända mig och jag älskar varje sekund av det.

Detta gör ont i mig!

onsdag 3 september 2014

Äggplockning

Om en halvtimme är det dags för äggplockning, känner mig inte nervös alls för det, mer för resultatet. Tänk om inget blir befruktat? Fast egentligen bättre det en att jag får tillbaka något som inte tar sig. Känner mer och mer panik för det här, vi kan ju inte hålla på i evigheter men jag har så svårt att ge upp tanken om ett barn till, att vara mamma är verkligen det bästa som finns. Finns inte en dag jag inte längtar hem till min prinsessa, hon är i mina tankar konstant. Tänk att få ha två små underbara barn i mitt liv. 

Wish us luck! 

fredag 29 augusti 2014

Dag 10 och VUL

Imorse var det dags för VUL, såg väl sådär ut. På höger sida såg hon bara 1 blåsa och på vänster kanske 3-4. Kan vara olika från gång till gång men får hoppas att det ändå räcker med dessa.
Ska tillbaka på måndag igen för nytt VUL men ÄP blir tidigast onsdag i så fall. Blev lite nedstämd efteråt, hade hoppats på fler blåsor...

Huvudvärken är hemsk från och till, ännu en anledning till att jag vill att det ska gå vägen, det är så mycket man får stå ut med under tiden och nu vill jag ha en belöning.

Äntligen fredag idag! =o)

Tack för ert stöd, det betyder mycket!

torsdag 21 augusti 2014

Igång igen!

Visste inte hur jag skulle göra denna gång, om jag skulle blogga eller inte men känner ändå att jag vill ha någonstans att ventilera mina tankar och funderingar.

Vi har haft en kanonsommar, hade bestämt att OM vi skulle göra ett försök till så skulle det vara efter sommaren. Har ju fortfarande inte gett upp och vi är båda inne på samma spår, vi vill va ett syskon till M. Så nu är jag igång med sprutorna, dags för tredje sprutan ikväll, kör Gonal-F 450ie. Får sån jäkla huvudvärk bara, riktigt jobbigt, men det får det vara värt. Hoppas att denna 7:e ivf behandling får vara den sista. 

söndag 13 april 2014

Cancer

Lusten och orken att skriva här försvann totalt efter missfallet, har känt mig rätt nere. Februari/mars var verkligen omtumlande månader. 
Sambon opererade bort sin andra testikel i slutet på februari och i för 3 veckor sen fick han kallelse för att få svar. Jag och M följde med och det visade sig att denna gång var det cancer, hade vi inte räknat med alls även om vi har tänkt tanken. En röntgen ett par dagar efter det för att kolla ev spridning gjordes och den fick vi svar på den här veckan och det såg bra ut, skönt! 
Förstår inte hur mycket vi ska behöva gå igenom? Jag har känt mig rätt nere den senaste månaden, kanske inte så konstigt?! När jag åker till jobbet är det som jag tar på mig en mask och är som vanligt och det är när man kommer hem som masken kommer av. Jag gråter för minsta lilla på tv och känner inte igen mig själv. Hur mycket ska man orka? De senaste åren har varit de värsta samtidigt som de varit de bästa i mitt liv, det är tack vare M som de varit de bästa, hon är bara bäst, hon får oss att skratta när vi mår som sämst och är den klokaste mest omtänksamma 3-åring som finns. Hon brås så på min mamma och det är jag så glad för! 
Vi (jag) har bestämt oss för en paus från IVF nu, klarar inte av det en gång till just nu, jag försöker tänka tanken att det är så här det kommer vara nu, att det inte blir något mer barn, men jag får panik när jag säger orden högt, det är så fruktansvärt att inte själv få bestämma eller kunna påverka hur många barn man vill försöka få. Jag vill verkligen bli mamma igen, det finns inget bättre! Får se om vi orkar ett försök efter sommaren. 

onsdag 12 mars 2014

Missfall

Fick en tid i fredags för att träffa läkare, vill inte gå hela tiden och inte veta. Hade tänkt ta det som på min lunchrast för att slippa skylla på något återigen för att kunna åka ifrån men de var grymt försenade så jag var borta i över 2 timmar. Läkaren gjorde ett VUL och hon såg ingen hinnsäck vilket man borde kunna se i v 5+4 och hon såg heller inget konstigt på äggstockarna så det borde inte vara utomkveds. Fick även ta ett blodprov för att se hur mycket hcg jag hade i kroppen och det ringde de om senare på eftermiddagen, det var 98 och alltså inget högt så det mest troliga är ett missfall. Hon tyckte ändå att jag ska ta ett gravtest igen nu på fredag så vi ser att det sjunker, är det lika starkt blir det nog ett blodprov till. Hade ställt mig in på detta innan men samtidigt hoppas man ju på att jag skulle ha fel. Orkade bara inte skriva något om det här efteråt. Luften bara gick ur mig. Har ändå kört på som vanligt men jag blir ständigt påmind då jag forfarande blöder, snart 3 veckor nu, hur länge ska det behöva hålla på? Inte nog med det så var ju min dotter sjuk i feber och hosta förra veckan och det fick ju jag i torsdags så de senaste dagarna har jag hostat som bara den, men det går över snart.
Som vi inte har nog med dåliga nyheter så ringde de nyss från verkstaden som ska laga vår bil efter att vi blivit påbackade (smitning vilket betyder att vi står för en självrisk på 2200). Vi tänkte passa på att serva den när den ändå är inne och fick ett pris på 4700, nu hade de hittat andra saker som måste åtgärdas som kostar 6050 kr EXTRA..... roligt att lägga ut 13000 på bilen den här månaden... Så det blir nog ingen resa i alla fall..... Ska ju betala typ 36000 för missfallet också....
Nu får vi hoppas att sambon får positiva nyheter den här veckan efter operationen, det skulle inte förvåna mig om tumören är elakartad också...

Nej usch vad negativ jag är men just är det mycket, lite för mycket, vad har vi gjort för att allt ska gå åt skogen?

fredag 7 mars 2014

Jag blir galen!

Fick en blödning till i tisdags, det kommer rätt mycket några timmar sen avtar det eller försvinner. Denna gång har det kommit lite blod ons/tors också men väldigt små mängder. Tog testet imorse enl vad fertilitetsenheten bad mig göra och det är fortfarande ett starkt plus. Vilken berg och dalbana det här är. Ena stunden ger jag upp helt, nästa stund så får jag ett litet hopp. Om det varit ett missfall som pågått i  2 veckor, borde inte testet vara lite svagare nu? Kan det ha varit missfall på den ena förra veckan och på den andra den här veckan? Ska ringa direkt när de öppnar kl 8 så får vi se vad de tror. Det här är i alla fall tortyr, det är taskigt att av kroppen att ge mig tecken på graviditet såsom illamående och "bröstförändringar" samt starka plus samtidigt som det blöder. Två gånger har jag nu börjat bearbeta och acceptera att det inte blev något den här gången heller och sen får jag ett hopp igen. Orkar bara inte mer.

Min lilla prinsessa är sjuk, feber och hosta, det är så synd om henne och jag önskar jag kunde göra något, hoppas verkligen det är på bättringsvägen så vi kan få vara ute i helgen, ska ju bli varmare ute så man får passa på att njuta.

tisdag 4 mars 2014

Den långa väntan....

Tog ett test i söndags morse och det var jättestarkt. Några timmar senare kom det en blödning men den gav sig rätt snabbt och sen des inget mer. Är rädd för utomkveds... Blir galen av denna väntan, först till fredag för att se vad testet visar och sen för hur/när vi går vidare för att se vad som händer där inne. Är extremt trött och mår illa från och till så graviditetstecken har jag men det är ju pga hcg så det kan jag ju ha även om det är utomkveds. Detta knäcker mig totalt just nu, upp och ner hela tiden.

lördag 1 mars 2014

Rädd

Pratade med festen igår och efter att de diskuterat mitt fall tyckte de att jag ska ta ett nytt grantestare om en vecka. Jag hade ju helst velat ta ett blodprov men dels tyckte de att det är tidigt och dels måste man ta blodprov flera dagar i rad för att se att det ökar. De kan i nuläget inte utesluts något, kan vara utomkveds, missfall på ena eller båda, genombrottsblödning...
Det jag är rädd för att jag hinner få allt för höga förhoppningar att det finns en chans att det går vägen. Det slutade i stort sett blöda helt igår, kommer bara svagt svagt färgat ibland. Mådde illa dom bara den imorse och det känns som växtvärk i livmodern. Vill bara spola fram tiden nu. Så jobbigt att jag bearbetat ett missfall i 5-6 dagar redan och så får jag nya förhoppningar och så kanske det går åt skogen igen? Det är ju rent elakt av kroppen i så fall!
Vad tror ni? Någon som varit med om liknande? Hur har det slutat för er?

fredag 28 februari 2014

What?

Eftersom det är testdag idag så började jag dagen med att ta graviditetstestet. Jag hade ju i stort sett inga förhoppningar om att det skulle visa något men efter någon minut såg det ut så här? What? säger jag bara. Jag blöder ju för mycket för att vara Nid. Kan det vara kroppen som inte fattat det ännu och gett mig mens? Eller är det missfall på ett av dem, men borde det blöda så mycket då? Ska i alla fall ringa in kl 8, lite nervöst. Skulle vilja ta ett blodprov eller nåt för att säkert veta för jag antar att det är på tok för tidigt för VUL?
 
Sambon opererades igår och de var tvungna att ta hela då tumören växt så nu måste han ta testosteron resten av livet dagligen. Han tycker det är en ganska jobbig situation och det förstår jag. Nu behöver vi den här ljusglimten!
 
Håll tummarna!

torsdag 27 februari 2014

Testdag imorgon

Dags för testdag imorgon. Det ska mycket till om det ska visa positivt fortfarande. Det blöder ju fortfarande så chansen är nog inte så stor. Det jobbiga är bara att jag mår illa som om jag skulle vara gravid.
Vet inte hur eller om vi ska gå vidare. Kanske dags att ge upp nu. Sambon känner sig skyldig eftersom det är pga honom vi är i den här situationen och för att jag har betalat alla tre försöken. Jag har svårt just nu att acceptera att ge upp samtidigt som jag inte vet om jag vågar en gång till. Många säger att vi ska vara glada som har M och ingen är gladare och lyckligare än jag för det, men längtan efter en till är fruktansvärt stor trots att jag redan har fått högvinsten, det går bara inte att lägga åt sidan. M skulle bli den perfekta storasystern, en mer omtänksam och snäll tjej finns inte.
Jag mår riktigt dåligt över allt som har hänt just nu. Skulle bara vilja gå hem och lägga mig men istället ska man vara som vanligt på jobbet och låtsas som ingenting.
Sambon opereras ganska exakt just nu. Får se om de kan ta bort bara det på testikeln som inte ska vara där men de har varnat för att de i värsta fall måste ta hela. Så allt är upp och ner just nu. Hade det inte varit för M hade jag inte orkat alls.....

måndag 24 februari 2014

Missfall igen?

Blödde mer igår och inatt så jag antar att det är missfall även denna gång? Kan det bara inte få gå bra en gång? Det är verkligen allt på samma gång, vi måste ha så grymt mycket otur.
Vi blev påbackade på en parkering i lördags (smitning) så bilen måste in på verkstad = självrisk och viss del av hyrbilskostnad, sambon ska opereras på torsdag för det de har hittat i den andra testikeln, då de inte vet om det cancer eller inte så vill de göra det så snabbt som möjligt, och nu förmodligen ett missfall också... Vad har vi gjort för att förtjäna att det mesta går åt skogen? Det är tur vi har M för hon är den mest underbara lilla tjej som finns. Det är nog det enda positiva som hänt oss de senaste åren.
Idag önskar jag att jag hade varit ledig, känner mig gråtfärdig hela tiden men det är väl bara att bita ihop. Snart orkar jag inte mer...

lördag 22 februari 2014

Ruvardag 10

Hade så svårt att sova inatt, allt bara snurrade, mest om det är en eller två och om det lilla blod som kommer. Somnade efter 12 igår och gick upp vid 5. Tog ett ett test imorse och det var ett solklart plus, inte jättestarkt än men starkare än igår em. Hade inte blött något inatt men tog en lutinstrument när jag gick upp och sen började det blöda igen. Har sedan känt hela dan mer eller mindre att det känns som det "rinner till". Fortfarande inte jättemycket blod då det är lutinusresterna dom är lite rosa/bruna, ursäkts detaljerna. Vi har varit borta hela dagen på Disney on Ice och har inte riktigt kunnat slappna av och tog test direkt när jag kom hem, fick panik först för det visade nada så jag öppnade ett dyrare test och tog det också, samma sak där, nada. Bröt ihop och kände att jag orkar inte det en gång till. Efter nån minut kollade sambon och sa men de här är väl inte så svaga. Såg att de efterlängtade strecken kommit fram, det var jag som varit för snabb. Jag vill verkligen att det ska gå bra nu, bara det slutar blöda nu så jag kan släppa det här några dagar. Sista dagen med lutinus på onsdag, det ska bli underbart!
Känns som det är avgörande imorgon för det var efter två dygn från plus det var borta förra gången jag fick missfall.

fredag 21 februari 2014

Kan det vara sant?

Bestämde mig för att ta ett test nu efter jobbet och efter en stund visade sig ett svagt streck, ruvardag 9 och eftermiddag och en del toabesök på dan så är det inte konstigt att det är svagt? Jag hoppas jag inte ser i syne? Har tagit ett kort men det är så svårt att få bra skärpa så ni kanske inte ens ser det svaga strecket... Har skickat sambon på att köpa ett dyrare test hehe.

Uppdatering, känsligare test en dryg timme senare, jag är gravid! 😄 Hoppas den eller de vill stanna nu! 

Ruvardag 9

Det kom inget mer rosa/blod igår och det som var på morgonen var ju extremt lite eftersom det mesta som kommer ut är från Lutinus. Imorse var det dock lite rosa igen och även nu några timmar senare men fortfarande pyttelite. Idag ska ju mensen komma om det hade varit en normal månad men det är det ju inte. Kan ju vara på gång eftersom det kommer rosa eller så är det slemhinnorna som är känsliga för det bränner lite. Eller så är det nidblödning. Hoppas hoppas även om jag känner på mig att det är mensen som är på g. Jag förstår det inte då, jag blev så lätt gravid med M och nu fick jag tillbaka 2 jättefina embryon + att kroppen varit gravid innan och det borde vara lite lättare då. Jag tycker ju att något av dem borde fästa. Förmodligen något som inte är bra med dem eller mig om det inte gör det så då är det väl lika bra. Hellre att det blir så en missfall.

Vågade inte ta något test imorse, får bli imorgon bitti om det inte redan börjat tokblöda tills dess. De andra gångerna har jag fått plus som imorgon.

Jag ska inte ge upp ännu.

torsdag 20 februari 2014

Ruvardag 8

Fick en känsla inatt att det inte kommer gå vägen och att mensen är på g. När jag gick hade jag bestämt mig för att ta ett test. Väl inne i badrummet såg jag att det kommit lite rosa under natten och jag kände direkt att min känsla inatt har varit rätt. Tog testet iallfall och det var ju såklart negativt. Vet att det bara är ruvardag 8 och jag fick ju jättesvagt på rd 10 med M. Sen kan det ju bero på vilket test det är också, hur känsligt det är. Så jag har inte helt gett upp även om jag nästan har den inställningen. Skulle detta inte gå vägen vet jag inte om jag orkar mera. Det blir nog en rejäl paus i så fall från allt vad IVF heter. Känns så onödigt att ha slösat 100 000 kr på absolut ingenting förutom smärta, depression och misslyckanden. Vi hade kunnat få så mycket roligt för de pengarna. Men det kan man ju aldrig veta innan... 
Men som sagt, jag har inte gett upp helt än! Kommer det inget mer blod eller väldigt lite under dagen kommer jag nog få upp förhoppningen lite mer i alla fall.
Tack till er som tittar in, håller tummarna och kommenterar! Ni betyder mer än ni tror!

onsdag 19 februari 2014

Ruvardag 7

Vaknade med huvudvärk idag, mindre roligt, jag hoppas det går över med Alvedon men det känns mer som en migrän men vi får se under dagen. Tycker jag har haft nog nu med sjukdomar och annat, vill bara ha en normal vecka med jobb och må bra. Kan ju vara biverkningar av Lutinus också. Det närmar sig tjuvtestdagen, ska jag våga redan imorgon eller ska jag vänta till lördag. Som jag säkert skrivit tidigare så ska min mens komma på fredag om det hade varit en normal månad men nu är det ju inte det. Börjar jag blöda på fredag så får jag nog lite panik, då kanske det kan vara skönt att testa imorgon så jag får veta innan men å andra sidan har jag haft väldigt svaga plus på rd 10 tidigare så det kanske är bäst att vänta i alla fall. Usch vad det snurrar i mitt huvud.

tisdag 18 februari 2014

Ruvardag 6

Jag tycker tiden går ganska snabbt ändå. Kanske är för att jag har rätt mycket att göra på jobbet eftersom jag råkat bli sjuk 2 gånger på 2 veckor och varit ledig en dag för ÄP. Känner idag äntligen att jag börjar komma ikapp lite, avskyr att ligga efter med massor och inte ha kontroll.

Jag är väldigt hoppfull denna gång men jag är rädd för att jag för hoppfull, det är väldigt långt att falla då om det inte går vägen. Det här gången känns det som nu eller aldrig.

Vet inte hur jag ska göra med tjuvtest, det är på lördag i så fall. När jag var gravid med M plussade just som på den dagen och även den dagen jag plussade fast fick missfall var just på rd 10. Borde få mens på fredag redan annars men det kan ju också vara lite uppskjutet eftersom jag behandlats med hormoner och det blev någon dag längre den här gången.

Håll tummarna för oss!

fredag 14 februari 2014

Återföringen

Har ju sen i måndags kväll haft så ont i halsen igen och rejält svullen så jag har inte orkat blogga om hur det gick i onsdags.
Allt gick iallafall jättebra, läkaren började med att säga att det var stycken 4-celliga embryon och att de som sagt skulle sätta tillbaka båda två. När labb kom in med de båda i katetern sa hon att de såg jättefina ut båda två så det kändes riktigt bra. Allt gick lätt och smärtfritt. När vi vara klara sa läkaren att det är 15 % chans/risk till tvillingar.
Har sån ångest för detta, ena stunden känns det jättekul om det skulle bli två och i nästa sekund får jag panik, hur ska vi klara det? Så mycket annat som tillkommer, vi kan inte bo kvar där vi bor, vi behöver förmodligen större bil... Men samtidigt skulle det vara häftigt! 
Sambon pendlar lite upp och ner, han tycker fortfarande att donatordelen är jättejobbig, han är rädd att han kommer att ha svårt att ta de ev barnen/barnet till sig, han tycker också att det är jobbigt att han inte kunnat bidra med något och att jag måste gå igenom allt. 

Molar lite i ena sidan av livmodern just nu, kan det vara något som fäster? Hoppas kan man ju alltid! 

Har varit hemma och vilat min hals torsdag/fredag, känner att jag måste tänka på det jag har i magen också. Läkaren jag var hos för halsen ringde mig igår och sa att förmodligen är det några bakterier kvar och de kom fram nu när jag slutade med penicillin, kroppen borde ta hand om det själv. 

Nu hoppas jag ruvardagarna går fort! Testdag 28/12.

onsdag 12 februari 2014

ET-dagen

Fick samtal igår angående befruktningen och av de 12 de fick ut kunde de använda 8 att injicera. Av de 8 var 2 normalt befruktade så det betyder att jag får 2 st embryon tillbaka i eftermiddag. Lite besviken att det inte blev något till frysen men om nu något att av dessa resulterar i en graviditet så behövs ju inga i frysen! Tänk om båda tar sig...

Var dock tvungen att ringa dem idag och fråga lite angående min hals, jag misstänker att jag fått min tonsillit tillbaka och jag var rädd att jag inte kunde få tillbaka dem idag om jag nu måste äta penicillin igen. Men jag har ingen feber så då ska det vara ok. Fick bara en telefontid hos läkaren jag var hos för 2 sen med halsen och det först imorgon så jag får dras med det här. Men skönt att höra att det var ok att äta penicillin men att de ska betrakta det som en graviditet och ge mig medicin efter det.

Så håll tummarna att de fortfarande ser fina ut idag våra små embryon. De sa i alla fall inget om det när jag pratade med dem så det borde betyda att de ser jättebra ut!

Ruvare om några timmar, tjohoo!

tisdag 11 februari 2014

Rekord!

Allt gick jättebra igår. Vi var första paret ut av tre, alltid lika skönt att vara först så man slipper vänta.
Var lite rädd att jag skulle bli så yr och illamående som förra gången eller att pulsen skulle gå ner som det gjort någon gång tidigare. Men det gick kanon. Under tiden plockningen höll på ropade de flera gånger "ägg" från lab och när jag var klar hade de hittils hittat 8 ägg men de hade några rör kvar.
En stund senare kom de in med information och på lappen stod det att 12 (!!) ägg hade hittats! Rekord för mig. Brukar ligga på ca 9 st men förra gången när jag körde Menopur istället för Gonal-F blev det ju bara 5. Så jag hoppas att de blivit befruktade nu så vi får sätta tillbaka 1 eller 2 imorgon. De ska ringa vid 13 idag, nervöst som bara den...

Började få ont i halsen igen igår eftermiddag. Tittade i spegeln och det är svullet på samma sida som förra gången, dock inga vita prickar ännu. Slutade med penicillinet i lördags och jag hoppas verkligen inte att jag fått tillbaka det, då blir jag knäckt...

måndag 10 februari 2014

Då var det dags igen, äggplockning nr 6


Då var dagen D här igen, skönt att det är snart är över, mest nervös över att må illa och bli yr som förra gången eller att pulsen ska bli så där låg igen.
Vi kommer iallafall vara först, tjohoo, det är det bästa.
Har lite goda tecken och känslor inför detta försök, när M kom till var det både OS och melodifestivalen, det var i februari jag startade, det var en måndag jag tog ut äggen, samma medicin, samma läkare idag som tar ut äggen som satte tillbaka M. Då den dagen vi tog ut äggen hade jag magsjuka, den här gången har jag precis haft tonsillit och ätit penicillin så jag ser en del liknelser. Syskonförsök nr 5 måste väl ändå vara vår tur? 
Är fortfarande dock nojig för att få tillbaka två men samtidigt livrädd för att inga ägg ska bli befruktade den här gången heller... 

Denna omgångs sprutor:

tisdag 4 februari 2014

VUL

Det gick bra på VUL igår, 4-5 blåsor på höger sida och som vanligt var min vänstra sida inte så samarbetsvillig men vi såg att det var några blåsor där också. Måste dock tillbaka på fredag igen för nytt VUL men jag tippar på att ÄP blir på måndag, något annat vore konstigt.
Vi bestämde också att jag skulle höja dosen Gonal-F till 450 IE. Bad om att få recept på Alvedon för det går åt en del de här dagarna då jag får biverkningar, en liten ask man köper receptfritt räcker ju inte långt.
De hade diskuterat oss och då jag får så hög dos och ändå inte brukar få fler ägg så frågade de om de får sätta tillbaka två embryon även om det är toppkvalité och det har vi sagt ja till. Men jag börjar få lite ångest..... Visst skulle det vara mysigt men jag är lite rädd för att vi inte skulle ha så bra med tid för älskade lilla M. Men vi får se, först ska vi ju få några ägg att bli befruktade vilket inte alltid är så lätt...

måndag 3 februari 2014

Tonsillit + VUL

Natten till torsdagen kunde jag knappt sova för att jag hade så ont i halsen, när jag gick upp lös jag med en lampa i halsen och såg hur svullen jag var och det var fullt med vita prickar, ringde läkaren direkt och utan att behöva ta ett prov konstaterade hon tonsillit direkt. Fick penicillin så i fredags började det gå åt rätt håll, tur det för jag hade inte klarat en dag till...
Sitter nu i väntrummet och väntar på VUL, lite nervöst ändå...
Tycker det är jobbigt att försöka komma på saker på jobbet vad jag ska göra när jag har dessa kontroller, så typiskt att jag skulle bli sjuk förra veckan, kan ju inte vara sjuk igen på ÄP, hoppas jag får en tid för det idag så jag kan ta ledigt istället. 

Wish me luck! 

onsdag 29 januari 2014

Biverkningar

Igår kom den biverkning jag får varje gång, - huvudvärk. Tar ju rätt hög dos också (400 IE) så det kanske inte är så konstigt. Idag har jag även vaknat med halsont men det är mer värk och på ena sidan, känns som inte klump. Avskyr att ha ont i halsen, känner mig alltid så hängig och illamående av det.
3 sprutdagar har gått och jag har VUL bokat på måndag. Får för mig att jag har slut på ägg så jag är lite nervös för det hehe.

Ska försöka ta mig igenom den här dagen på bästa sätt, just nu vill jag bara åka hem och lägga mig och vila. Men Alvedon och halstabletter får hjälpa mig klara dagen.
Får i alla fall lite sovmorgon imorgon, M ska till tandläkaren på 3-årskontroll, hon tycker att det ska bli roligt så det är ju bra. Försöker att inte överföra min rädsla på henne,

måndag 27 januari 2014

Märklig dröm

Natten till igår drömde jag jättekonstigt. Jag drömde att jag var i starten för min IVF-behandling och satt i väntrummet för att få min första spruta på sjukhuset (konstigt nog...) Strax innan de ropade upp mig kom jag på att jag redan var gravid och jag bar detta barn åt en kompis, alltså så var jag surrogat. Kom ju på då att jag kan ju inte börja min egen behandling... Senare tryckte sig bebis utåt och jag kunde se alla konturer och sa till min sambo, ser du det är en pojke.... Mycket märklig dröm haha.

Min mens bestämde sig för att komma 2 dagar tidigare än vanligt, tjohoo, så igår kväll tog jag första sprutan Gonal-F 400 IE. Skönt att äntligen vara igång men jag är livrädd för resultatet, tänk om det blir ännu färre ägg? Tänk om inget blir befruktat den här gången heller? Tänk om jag inte blir gravid? Tänk om jag får missfall igen? Så snurrar det i mitt huvud, kommer vara sjukt nervös, mer än vanligt den här gången, känns som det är sista gången, vet inte om jag orkar fortsätta mer sen.

Jag börjar tröttna rejält på tjat om syskon från alla håll och kanter. Senaste imorse från en kollega, svarade lite enkelt bara, "ja om det vore så lätt så skulle vi" men språket gör att hon nog inte förstod vad jag menade...

torsdag 23 januari 2014

Snart dags för försök nr 6

Usch vad dålig jag är på att blogga, men jag har inte haft något intressant att skriva och heller ingen ork. Blir annat när man inne i behandling, då är det skönt att skriva av sig.

Nu har de här två månaderna snart gått och det har gått snabbt, har känts bra att ha uppehåll men sambons syrra förstörde mitt lugn en del, känner mig fortfarande sårad av hennes ord och jag känner inte för att träffa henne innan vi är klara med nästa försök. Ska nog kunna undvika det då vi inte umgås jätteofta.

Väntar för fullt på att min mens ska komma vilket borde ske på måndag men man kan ju hoppas att den känner för att dyka upp lite tidigare. Nu måste vi bara lyckas, jag försöker träna en hel del och äta mindre för att gå ner de där kilona jag la på mig under de två förra behandlingarna men det är svårt, har extra svårt att låta bli något gott på kvällen när sambon jobbar men träningen går riktigt bra. Vi fick ta över en crosstrainer av sambons arbetskamrat som bara ville bli av med den, perfekt att stå framför någon bra serie på tvn på kvällen. Sambon jobbar ju eftermiddag/kväll varannan vecka så det blir svårt för mig att komma iväg till något gym då så det här passar mig utmärkt.

söndag 5 januari 2014

Knäckt!

För en liten stund sen fick sambon sms av sin syster som nyligen träffat en ny kille, de väntar barn, hennes andra, hans första. Detta har varit min fasa. Är tre personer som det känns extra jobbigt om de skulle blivit gravida och nu är 2 st det.... Inte nog med det så stod det att det skulle vara så roligt om vi också kunde "skaffa" en till nu så vi kunde få samtidigt. Det fick oss båda att totalt bryta ihop, det bär är ändå en person som vet om att vi haft svårt att få M. Hur f*n tänker man när man skriver något sådant? Det här får mig nästan att vilja skjuta på nästa försök då jag känner mig stressad att bli gravid och då kommer det säkert inte gå så bra.... Det här sänkte iallafall mig ner till botten och jag känner för att "rymma", börja om någon annanstans, i en annan stad. Varför får vissa motgångar gång på gång medans andra bara glider igenom livet på ett bananskal?

Saknar mamma extra mycket just nu....