Kollade på Rosa Bandet galan igår. Jag blir så berörd av dessa inslag, speciellt de som har småbarn och är i samma ålder som mig. Usch vad jag tycker att det är jobbigt att se. Tycker så fruktansvärt synd om dem, dels om den som är sjuk som vet att de kommer missa sina barns uppväxt, och sen familjen som ska gå vidare utan mamman. Kan inte annat än att tänka att det skulle lika gärna kunna vara jag. Tänker nog ta reda på om mammas (och mormors) cancer är ärftligt och då ta bort brösten innan. Ska ta tag i detta efter allt med IVF och sånt är avklarat! Förhoppnings får vi ett barn till så småningom och då känner jag mig nog mer redo.
Dags för spruta 2 ikväll! VUL på tisdag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar