måndag 19 november 2012

Min lilla prinsessa 2 år!

I lördags var det dags för lilla M att fylla 2 år! Vi firade henne med sång och frukost på sängen. Hon älskade att öppna alla paketen, vilken skillnad mot förra året! =o) Hon är så himla snäll och go min lilla tjej! Kan inte beskriva med ord hur mycket jag älskar henne och hur mycket hon betyder för mig!
Kalasande har det varit hela helgen och min lilla tjej verkade vara så nöjd och glad med presenterna!

Dock känns allt ganska så tungt ändå, vissa stunder känner jag hopp att nästa prov kommer visa att det finns något där iallafall och andra stunder känner jag bara hopplöshet och att det är "kört". Jag känner bara för att vara hemma och inte omgiven av massa människor hela tiden som inte har en aning om vad vi går igenom just nu. Blir inte bättre av att sambon och jag inte har det bäst alla stunder heller. Har inget tålamod med något längre känns det som. Orkar bara inte. Orkar inte ha de här känslorna hela tiden heller men det här året har det bara varit för mycket. Det bara måste vända nästa år! Förstår inte hur jag ska hitta lust och energi till att jobba, gör det jag ska men jag känner ingen lust att tag i något. Hjälper ju inte när jag skulle vilja ha lite nya arbetsuppgifter och har sagt det till min chef flera gånger och nu innan sommaren lät det som det faktiskt var på g men nu är det helt tyst....
Känner mig allmänt nere, försöker att inte visa det framför min dotter och det går riktigt bra. Är väl för att hon alltid kan göra mig på bra humör.

2 kommentarer:

  1. Kram! Hör av dig om du behöver, vet precis hur det känns. Vi hade det också väldigt kämpigt mellan, under och efter behandlingarna (även sedan vi hade lyckats) - nu försöker vi överleva vardagen fram tills lillpys anländer (bf om en månad).

    SvaraRadera
  2. Tack vad gullig du är! Det kanske inte är så konstigt att det blir så efter allt man går igenom... Men det är tråkigt...
    Kram till dig med!

    SvaraRadera