I tisdags ringde de min sambo och flyttade fram vårt inplanerade besök imorgon. Så nu måste vi vänta till den 4 september, inte lång tid om jämför med all annan väntan men jag hade ju hoppats på att få starta igång i sep/okt och nu blir det förmodligen förskjutet någon månad, OM det nu blir så att vi ska göra ett försök. Min sambo är bekant med den här kuratorn vi ska träffa genom idrott han höll på med tidigare. Hon ringde och frågade om han tyckte det var ok ändå? Fördel eller nackdel att vara bekanta? Jag hoppas på fördel. Hon vet ju i alla fall vem han är så det kanske är bra.
Känner att min längtan börjar ta över mitt liv för tillfället, längtan är minst lika stor som innan jag fick lilla M. Är förvånad själv, trodde inte det skulle bli så "extremt" denna gång, det hade det kanske inte blivit heller om vi visste situationen. Det är bara gravida och bebisar omkring mig överallt, och den ständiga frågan; "är det inte dags för ett syskon snart"? Känner hur folk tittar på min mage ibland, M blir ju ändå tre i november så många tycker väl det är dags.
Håller tummarna för min kusin som för tillfället ruvar på ett guldägg! Håller tummarna stenhårt för henne!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar