Bloggpaus

Det blev en paus över sommaren i mitt bloggskrivande och även läsande! Det var nog välbehövligt för att fundera på allt som har hänt och ta nya tag.
Har haft en underbar semester! Fint väder, roliga utflykter, bla Kreta och Astrid Lindgrens Värld!
Har dock inget inplanerat inför hösten vilket känns tungt. Vet inte ännu hur det blir med försök, ska vi köra med donatorspermier eller inte, och i så fall, när är det aktuellt att komma igång? För min del vill jag ge det ett försök, sambon vill väl egentligen också men har ändå svårt att komma till ett beslut (vilket han har på det mesta så det är inget konstigt...)

Just nu känns det som jag ska koncentrerar mig på min vikt och försöka gå ner några kilo, som det är nu tränar jag 2 gånger i veckan och det har jag hållt i så jag känner mig nöjd, men har ändå gått upp några kilo, dels av min behandling i maj och sen även nåt kilo på semestern. Så hårdtag på måndag, funderar på viktväktarna online som jag har testat tidigare med bra resultat! Så det lutar åt det. Sambon har fått nytt jobb och när de är igång på riktigt kan det i värsta fall bli varannan vecka eftermiddag och jag är lite orolig för när jag då ska hinna träna... Kommer bli helt knäckt om jag bara får träna varannan vecka.... Men det visar sig i sept/okt...

Kan inte förstå att det gått drygt ett år sen min mamma gick bort. Tycker att jag hanterat allt över förväntan bra det första året. Tycker nästan att det är jobbigare nu, saknaden och sorgen är ännu större nu, kanske är att allt börjar komma ifatt mig nu. Blir helt knäckt när min lilla dotter säger "min mormor är i himlen, jag tyckte om henne". Vi pratar mycket om mormor hemma och tittar på kort men mycket kommer spontant från henne. De hade verkligen en speciell kontakt från start! Tänk om vi haft henne i livet, vad mysigt de skulle ha med varandra, det är jag helt säker på! Min lilla stumpa börjar bli så stor, hon utvecklas hela tiden. Hon är för det mesta så himla snäll och duktig, blir förvånad många gånger vad lätt det är att tex resa med henne, hon finner sig i allt. Självklart så har hon trotsiga stunder hon med men inget jag upplever är speciellt jobbigt (än i alla fall hehe)