Idag fick våra kompisar sitt andra barn. De fick sitt första ett par månader före oss. Hade ju hoppats på att vi skulle ha hunnit före med nr 2... Är glad för deras skull men känner mig nere i alla fall. Vill också!! Hade börjat jobba med tanken att det inte blir något mer barn men idag känns det som jag är tillbaka på ruta 1. Alla runtomkring oss verkar ha så lätt med allt. Känns som vi bara har motgångar. Å andra sidan så kräver inte vi så mycket för att vi ska känna att vi har tur och vi uppskattar allt på ett annat sätt.
Det som gör ondast just nu är att deras andra barn inte ens var planerat just nu utan "råkade" bli till... Är det fel av mig att känna såhär?
Känner igen mig precis!
SvaraRaderaTre av mina vänner som fick barn ungefär samtidigt med mig har nyligen fått sina andra barn. Jag är naturligtvis glad för deras skull men jag blir ändå avundsjuk. Livet är orättvist ibland.